Finlands elnät är för sårbart för drönarattacker och cyberhot
Elnätets återhämtningsförmåga borde förbättras. Det framgår av en ny rapport som konsultbolaget Nordic West Office har gjort på uppdrag av elbolaget Caruna.
Enligt rapporten måste elnätets motståndskraft stärkas snabbt för att klara av störningar, återhämta sig snabbare och fungera även under undantagsförhållanden.
Rapporten efterlyser beslut om elnätets säkerhet för att skydda systemet från störningar och undantagstillstånd så att samhället inte förlamas.
Nya sorters hot måste beaktas
I takt med att samhället elektrifieras är elnätet mer än bara teknisk infrastruktur. Det är också en del av beredskapen.
Rapporten hänvisar till kriget i Ukraina samt nya hotbilder i Nederländerna, Polen, Estland och Tyskland. Där har elnätet blivit föremål för cyberhot, sabotage och drönarattacker.
Pasi Kuoppamäki, som är chefsekonom vid Nordic West Office, säger att också det finländska elnätet borde klara nya typer av hot.
– Hoten har av tradition haft anknytning till olika väderfenomen, men nu har vi fått olika typer av cyberhot och hot som har kopplingar till konflikter. Vi har inte förberett oss särskilt långt för det här.
Han säger att det går att skydda kritiska mål och förbättra möjligheter att reparera elnätet snabbt. Rapporten nämner lokala lösningar, såsom generatorer på sjukhus.
Det finns också ett behov av att förutse hur mycket elkonsumtionen växer. Viktigt är att inte utnyttja elnätet maximalt, utan att ha en viss buffert för kriser.
Myndigheterna måste ta ansvar
Rapporten kommer fram till att det ska finnas en tydlig ansvarsfördelning i lagstiftningen mellan staten, myndigheterna och elnätsbolagen.
– Elbolagen ansvarar för att elnätet fungerar, men det behövs ett samarbete mellan olika statliga myndigheter för att granska lagstiftningen.
Han säger att det finns ett behov av att slå fast vem som ska skaffa generatorer och vem som ska betala olika skyddsåtgärder.
Caruna, som har beställt rapporten, talar också för en tydligare lagstiftning om ansvarsfördelningen.
– Ett problem är också att Arbets- och näringsministeriet är långsamt i att bevilja lov för byggen av nya elnät, säger Carunas vd Jyrki Tammivuori.
Ett problem är också att det tar tid att bygga ut elnätet. Tammivuori säger att det behövs framförhållning för att höja elkapaciteten och öka elproduktionen i Finland.
Billig el lockar utländska företag hit
Pasi Kuoppamäki, som har skrivit rapporten, understryker också vikten av att garantera eltillförseln för att locka investeringar till Finland.
– Billig el har tillsvidare varit vårt trumfkort i konkurrensen, men snart har elnätet utnyttjats till max. Kapaciteten måste ibland höjas på förhand, säger han.
Outokumpus vd Kati Ter Horst uttryckte industrins önskan om billig el då rapporten lanserades. Också hushåll är oroade för att elpriset stiger om elbolagen satsar på att bygga ut elnätet.
Jyrki Tammivuori säger att det handlar om en helhet. En investering i elnätet har betytt klart färre elavbrott och att förnybar elektricitet har kunnat kopplas till nätet.
– Att man tar hand om elnätet gör det möjligt att öka både elproduktionen och elkonsumtionen.
Expert skriver under rapportens slutsatser
Peter Lund, som är professor emeritus vid Aalto-universitetet, säger att rapporten är väldigt aktuell. Det är krig både i Mellanöstern och i Ukraina.
– Nu när vårt elsystem går allt mera över till elektricitet är frågorna kring sårbarhet och säkerhet väldigt aktuella.
Han säger att elnätet är i bättre skick i Norden än på andra håll i Europa.
– Utgångspunkten är inte så dålig, men vi måste också kunna förbereda oss för framtiden.
Lund betonar att det är viktigt att decentralisera elnätet för att göra det mindre sårbart. Vi har i dag två stora kärnkraftverk som står för 40 procent av elproduktionen i Finland.
– Med två robotar kan man slå ut nästan hälften av elproduktionen i nätet, men om vi har hundratals, kanske tiotusentals solpaneler här och där, eller tusentals vindmöllor, är läget ett annat.
Han säger att energipolitiken inte har granskat säkerhetsfrågan ur den här synpunkten. Det har inte funnits en vision om ett hot mot våra fysiska infrastrukturer.
– Det kan hända att det kommer digitala eller fysiska attacker, sabotage, och ändå borde vårt system fungera ordentligt.
Rättelse: I en tidigare version av denna text hade Jyrki Tammivuoris namn blivit fel. Rättelsen gjordes 3.6 klockan 04.34. Alla rättelser görs i enlighet med Yles etiska regler.